Sudoku i sin moderna form uppfanns av Howard Garns, en amerikansk arkitekt, och publicerades första gången som "Number Place" i Dell Pencil Puzzles and Word Games i maj 1979. Det japanska förlaget Nikoli tog det till Japan 1984 under namnet "Sūji wa dokushin ni kagiru", och namnet kortades till Sudoku. Det blev en världsomspännande succé efter att The Times i London började trycka det den 12 november 2004. Datum och namn nedan kommer från de källor som nämns i slutet av varje avsnitt.
Howard Garns (1905 till 1989), en pensionerad arkitekt från Connersville i Indiana, skapade det pussel som vi i dag kallar sudoku. Det dök upp som "Number Place" i Dell Pencil Puzzles and Word Games i maj 1979, på ett 9x9-rutnät med nio 3x3-rutor och regeln att 1 till 9 förekommer en gång i varje rad, kolumn och ruta.
Dell angav ingen upphovsman. Pusselredaktören Will Shortz kom fram till vem som låg bakom 2005: Garns namn stod bara med bland de medverkande i de nummer som innehöll Number Place. Garns dog 1989 och fick aldrig se succén.
Garns byggde på äldre idéer. Leonhard Euler studerade latinska kvadrater på 18:e århundradet, rutnät där varje symbol förekommer en gång i varje rad och kolumn, utan rutor och utan något att lösa. I Frankrike publicerade tidningen Le Siècle en magisk 9x9-kvadrat med 3x3-delkvadrater den 19 november 1892, och La France förfinade den 1895. Ingen av dem var pusslet vi spelar i dag, eftersom ingen kombinerade rad-, kolumn- och rutregeln i ett lösbart pussel. (Källor: Wikipedia-artiklarna "Sudoku" och "Howard Garns", som hänvisar till Will Shortz identifiering av Garns 2005.)
Sudoku är en förkortning av den japanska frasen "Sūji wa dokushin ni kagiru", som betyder "siffrorna måste vara enstaka". Hela frasen blev pusslets japanska titel när Nikolis ordförande Maki Kaji introducerade det i april 1984. Han förkortade den sedan genom att ta det första tecknet i varje sammansatt ord: sū (数, tal) och doku (独, enkel eller ensam), vilket gav 数独, Sudoku. Namnet beskriver regeln: varje siffra förekommer en gång i sin rad, kolumn och ruta.
Nikoli satte också egna standarder för pussel: ledtrådar placerade symmetriskt och en enda lösning per pussel. Matematiken bakom sudoku förklarar varför en unik lösning kräver ett minsta antal ledtrådar. (Källor: Wikipedia "Sudoku"; Nikolis historia som den återges där.)
| År | Händelse |
|---|---|
| 1780s | Leonhard Euler studerar latinska kvadrater |
| 1892 | Le Siècle publicerar en magisk 9x9-kvadrat med 3x3-delkvadrater |
| Maj 1979 | Howard Garns "Number Place" publiceras i Dell Pencil Puzzles and Word Games |
| April 1984 | Nikoli ger ut det i Japan som "Sūji wa dokushin ni kagiru", senare Sudoku |
| 1997 | Wayne Gould hittar en sudokubok i en bokhandel i Tokyo |
| 12 november 2004 | The Times i London börjar publicera sudoku |
| 2005 | Will Shortz identifierar Garns som uppfinnaren |
| 2006 | Det första VM i sudoku |
Wayne Gould, en nyzeeländare och nyligen pensionerad domare från Hongkong, hittade en sudokubok i en bokhandel i Tokyo 1997. Han ägnade ungefär sex år åt att skriva programvara som kunde generera pussel och övertalade sedan The Times i London att trycka dem. Det första pusslet i The Times kom den 12 november 2004, och andra brittiska och internationella tidningar följde inom några månader. (Källa: Wikipedia "Sudoku".)
Sudoku finns nu i tidningar, böcker, appar och på webbplatser, och tävlingslösning har vuxit till en organiserad sport med VM i sudoku, som hölls första gången 2006. Pusselkonstruktörer fortsätter att uppfinna varianter som ändrar rutnätets regler, som killerburar eller större brädor. För att börja spela, läs så spelar du sudoku och välj ett Lätt pussel på startsidan. Nyfiken på den andra ytterligheten? Se de svåraste sudokupusslen, eller fundera på om sudoku är bra för hjärnan.